Sädesärlan och klimatet
Foto Alf Nilsson
Hösten närmar sig i kalendern, men inte i verkligheten. Årets september 2026 är den näst varmaste som uppmätts, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Temperaturen globalt nådde 1,63 grader över den förindustriella nivån, vilket gör september till den andra månaden i rad med temperaturer över 1,5 grader.
I Västeuropa var månaden tillsammans med september 2023 den varmaste som uppmätts med 2,51 grader över referensperioden. Inte förindustriell som tidigare utan referensperioden 1991-2020 istället, se faktarutan nedan. Förklaringen till ändrad referensperiod är att vissa länder i Europa saknar data för tiden 1850-1900.
Faktaruta
I Parisavtalet står det begränsa den globala uppvärmningen i förhållande till ”förindustriell nivå” utan att ange några årtal. För att göra avtalet mätbart i praktiken använder FN:s klimatpanel (IPCC) och internationella vetenskapsorgan perioden 1850–1900 som den officiella förindustriella referensperioden. [1, 2]
Skillnaderna i global medeltemperatur mellan den förindustriella nivån och den moderna referensperioden är fastställd av FN:s klimatpanel (IPCC) och Copernicus Climate Change Service:
- Globalt: Referensperioden 1991–2020 är i genomsnitt 0,88 °C varmare än den förindustriella baslinjen (1850–1900).
- Över landområden (Globalt): Skillnaden är betydligt högre, cirka 1,30 °C varmare.
- Europa (enbart land): Kontinenten har värmt upp sig mycket snabbare än det globala genomsnittet. Referensperioden 1991–2020 är här 1,46 °C varmare än den förindustriella nivån. [1, 2, 3]
När Copernicus rapporterar att en månad (som september 2026) låg 1,54 °C över den moderna referensperioden i Europa, innebär det i runda tal att kontinenten var runt 3 °C varmare än under förindustriell tid. [1]
Vill man undersöka Sverige så blir det ännu krångligare. Copernicus publicerar generellt inte specifika, isolerade medeltal i siffror för mindre sub-regioner som ”södra Sverige” och SMHI mäter per väderstation och har inget nationellt snitt. För närmaste mätstation (Skillinge) var temperaturen för september 2026 +1,6 grader varmare än referensperioden. Varmt men inget rekordår såsom +2,0 grader 2025 eller +2,5 grader 2023, men årets september var klart över Parismålets 1,5 grader.
Hur påverkar dessa värmerekord våra små fantastiska fåglar. Stannar till exempel Sädesärlan ett par dagar extra i värmen?
Sädesärlan flytta vid samma tid oavsett temperatur.
Höstflyttningen utlöses främst av minskande dagslängd och styrs via fågelns inre klocka. Trenden är endast plus 1 dag under de senaste 22 åren. Analys bygger på 77 års officiella temperaturmätningar från SMHI (1949–2025) och 4 933 medborgarforsknings-observationer från SLU Artdatabanken (Artportalen), se faktaruta nedan.
Sädesärlorna genomgår fyra faser vid sin höstflyttning:
- Sensommar och flockbildning (Augusti): Häckningen avslutas. Familjegrupper slår sig samman i större flockar vid kuster, tångbankar, åkrar och hamnar. Totalt har 4 257 individer räknats i augusti.
- Huvudsträcket och flyttningens kulmen (September): September är den överlägset mest fågelrika månaden i Simrishamn. Hela 16 946 individer har registrerats, varav merparten passerar under vecka 36–38 (1–25 september). Den absoluta toppen är vecka 37 med 6 315 individer.
- Avklingande och utglesning (Oktober): Under oktober sjunker antalet kraftigt till 1 642 individer. Vid 90:e percentilen (ca 26 oktober) har 9 av 10 fåglar redan flyttat söderut mot Medelhavet och Afrika.
- Slutfasen och de sista observationerna (November): Endast 212 individer har noterats i november fördelat över hela dataserien. 95 % av observationerna har gjorts till ca 4 november, och årets sista höstobservation sker i genomsnitt den 20 november.
- Övervintrare under milda vintrar (December–Februari): Under milda vintrar på 2000- och 2020-talet har sammanlagt 135 observationer gjorts av enstaka ärlor som försökt övervintra i hamnmiljöer (Simrishamns hamn, Skansen och Kivik).
Det har naturligtvis även blivit varmare på våren och hur påverkar detta Sädesärlans återkomst?
Sädesärlan anländer ca 4.6 dagar tidigare för varje +1 °C varmare vår
På våren styr temperaturen. Att komma fram tidigt ger enorma evolutionära fördelar: fågeln hinner lägga beslag på de bästa reviren och synka häckningen med insekternas kläckningstopp. Sädesärlan reagerar därför flexibelt på vårens temperaturer längs flyttvägen.
Under kalla vårar (som 2013) dröjde ankomsten ända till 6 april, medan den under varma vårar (som 2020, 2022 och 2026) har siktats redan runt 6–9 mars.
Under de senaste 25 åren har ankomstdatumet i Simrishamn förskjutits bakåt med drygt två veckor i takt med att vårens medeltemperaturen stigit med +2.1 °C. Diagrammet i faktarutan nedan visar tydligt skillnaden mellan observationsdatum för åren 2013 och 2022.
Faktaruta
Nu ser vi fram emot att välkomna årets första Sädesärlan redan i början av mars.