Artificiell intelligens kommer inte att ta plats i Simrishamns kommunfullmäktige efter valet den 13 september 2026, men tekniken kan mycket väl bli den avgörande faktorn för vilket parti som vinner flest mandat.

I valet 2018 använde flera partier sociala medier endast som en digital anslagstavla för att sprida pressmeddelanden och traditionella valaffischer.

I valet 2022 byggde partierna och deras ungdomsförbund upp interna ”influencer-redaktioner”.Sverigedemokraterna avslöjades av uppdrag Granskning 2024 med sin ”trollfabrik”. Men redan i augusti 2022, precis innan riksdagsvalet, avslöjade tidningen Dagens ETC att Sverigedemokraterna använde sig av avlönade så kallade ”nätkrigare”. Dessa personer fick i uppdrag att via anonyma konton sprida partipolitisk propaganda, attackera motståndare och piska upp riktade drev på plattformar som Facebook och Twitter.

Inför valet 2026 har EU begränsat politisk reklam i sociala medier. Lagen förbjuder inte reklam i sig, men sätter upp hårda krav. För att undvika risken för massiva böter och de tekniska svårigheterna med att följa EU:s nya regler, har teknikjättarna valt att själva sätta stopp för reklam. Det är dock tillåtet att publicera vanliga, obetalda inlägg på sina egna konton, dela videor, memes och åsikter på plattformar som Tiktok, Instagram och X (tidigare Twitter) och sprida sina politiska budskap organiskt utan att betala plattformarna för extra räckvidd.

Just dela är ett stort problem. Enligt Stina Ehrensvärd (P1 Söndagsintervju 2026-06-14) är över hälften av världens identiteter inte riktiga människor. ”Varje sekund skapas 3 falska identiteter. Om 1 miljon falska identiteter koordineras att skicka ut falsk information inför ett val, hur skall vi vanliga människor veta vad som är sant eller inte.”

Ett exempel på hur tekniken kan nyttjas i manipulationssyfte påvisades häromveckan. Då identifierade P4 Uppland fyra Tiktok-konton som utgav sig för att vara olika svenska tjejer, men samtliga var AI-genererade. ”Tjejerna” spred högerextremism och hade tusentals följare.

Här var väl tanken från upphovspersonen att normalisera högerextrema tankegångar genom att använda unga tjejer som många andra kan känna igen sig i. Det var ett effektfullt grepp för att ge unga en skev bild av verkligheten. Bakom kontona stod en enskild svensk person, som nu har erkänt att han utförde manipulationen av politiska skäl.

Hur ser våra svenska partiers användning av digitala medier ut inför valet i september?

SD använder generativ AI i stor skala och publicerar stora mängder helt eller delvis AI-genererade reklamfilmer dagligen i sina kanaler.
M, S, C, L och KD använder sökmotoroptimering för AI, dvs att få partiets politik att rankas högst och citeras korrekt när AI-botar söker information
V och Mp satsar mindre på köpt annonsering och mer på att skapa viralt, engagerande innehåll som sprids gratis via användarnas egna delningar.

Alla partier försöker sprida sina budskap så mycket som möjligt och satsar på snabba medier och har förmodligen ingen kontroll av spridningen. Skulle dessutom AI-botarna börja dela materialet med varandra så kan det gå riktigt snett, som i testen nedan.

I en uppmärksammad studien ledd av Almira Osmanovic Thunström, forskare och AI-strateg vid Göteborgs universitettestade man om stora AI-modeller (som ChatGPT och Google Gemini) kan avslöja och avvisa medicinsk desinformation.

Forskarna hittade på en helt fejkad ögonsjukdom kallad ”bixonimania”. Sjukdomen påstods vara en hud- och ögonåkomma orsakad av för mycket skärmtid. De skrev två fejkade vetenskapliga artiklar (så kallade preprints) om sjukdomen och lade ut dem på internet.

Forskarna lämnade referenser och finansiärer med namn från Star Trek och sagan om ringen. Trots de extremt tydliga och skämtsamma varningsklockorna misslyckades AI-modellerna totalt med källkritiken. Inom bara några veckor efter att de fejkade artiklarna lagts ut började flera stora chattbotar behandla ”bixonimania” som en helt äkta medicinsk diagnos. AI-systemen började glatt generera texter om sjukdomens symtom, orsaker och ge konkreta behandlingstips till användare baserat på fuskartiklarna.

Experimentet blev en kraftfull demonstration av hur sårbara AI-modeller är för att sprida desinformation när de tränas på eller hämtar data från overifierade källor på nätet.